Theres Sörvåg

Återstår att se hur många dagar jag tar på mig att skriva på det här inlägget. Börjar idag onsdag iaf.

Fredag morgon ringde klockan 04.30 och efter att ha snoozat några (för många) gånger så förundrades jag över hur hjärnan verkligen lägger av när man är trött. Helt sjukt vad jag kan inbilla mig att det är gott om tid. Nåja, tog mig upp och packade ner det sista i resväskan. Fick hämtning av Ida och Danne, baxade in resväskor i den lilla, lilla toyotan och blev bjuden på morgonkaffe!

Järnet taggade inför helgens hästevent, klev på en flygbuss mot Stockholm- Yes äntligen!

Så långt får jag erkänna att det gick smidigt i vårt resande, om än det var två trötta damer som stapplade omkring på centralstation. Här däremot började det verkliga äventyret. För att hinna till Globen och dressyren som skulle börja klockan 11 på förmiddagen så låste vi in våra väskor och begav oss mot tunnelbanan. Haha vilka turister, irrade fram och tillbaka för att hitta till grön linje 19. Tack gode gud för våra 7 dagars SL kort för jag törs inte räkna hur många spärrar vi har passerat i jakten på rätt plattform. Runt i cirklar, upp och ner för trappor. Vilket helvete.

Tillslut hamnade vi rätt och fick se på offentlig dressyrträning, Champion of the Winners och en masterclinic med Edward Gal. Egentligen var det bara det sista som var intressant. Roligt och inspirerande att lyssna till Tootilas ryttare. Han jobbade mycket med framåtbjudning, det går inte att sitta och rida ihop en häst som inte först går framåt. Ryttarna fick jobba med att få ner hästarna i en låg och avslappnad form och låta dom gå fram ordentligt i galoppen. Mycket härligt och sunt tänk anser jag.

 

Patrik Kittel på Watermill Scandic H.B.C

på den offentliga träningen

 

 

 

Höll på att glömma. Den här första förmiddagen fick jag också smaka jordens vidrigaste hamburgare någonsin. Foodstore express inne på Globen stod för den "smakupplevelsen".

 

Det hann bli en sväng inne på ridsportmässan i annexet också. Några kronor fattigare och lyckligare åkte vi tillbaka mot våra väskor på centralen. Samma visa igen, vet inte hur lång tid det tog för oss att hitta upp ur underjorden, det blev några trappor åt båda håll och ganska många steg.

Nästa problem blev då att ta oss till Älvsjö med pendeltåg. Ett tåg som för dagen inte avgick från plattform 35 utan från 13, men så lätt då... Tror vi var framme klockan 17 och hade då endast två timmar på oss till nästa föreställning började.

 

Lite bilder från kvällen:

 

Musse Hasselvall mot sista hindret  i  stafetthoppningen                                                                                         

Så här kan det se ut i 1.40 hoppning

 

Eller så här

 

Se där, det är fortfarande onsdag och jag är klar med dag ett på Stockholm horseshow 2010. Bra jobbat av mig.

Snart kommer dag två, lördag.

 

/T